Är nåt jag funderar mycket på nu....De närmaste dagarna har väl de tankarna uppkommit pga av att jag ska starta min arbetsträning på Måndag som sjuksköterska :) Även pga av att jag håller på att sluta röka och oerhört rädd för att misslyckas..
Jag har eller är..vet inte exakt vart jag står där än, men... en oerhörd rädsla för att inte passa in..eller för att säga fel saker , att inte duga, att inte hålla måttet...Detta är krav jag har på mig själv från mig själv..men även av andra .. som både är och inte är medvetna om det.
Jag arbetar med delarna varje dag..vissa är bearbetade redan och bort.. Jag är inte alls rädd för att passa in idag.. Nu har jag lärt mig att vara den jag är..älska mig eller inte..acceptera mig för den jag är eller int..de som inte gör det är inte värda min kärlek och vänskap!
Jag har insett de senaste veckorna att rädslan är nåt jag måste ändra synvinkel på..DEN är till för att övervinnas.. inte kväva mig..
Jag har en hel del funderingar att ta tag i..vi får se hur det går! Rökningen vet ju de som sett..att det funkar än så länge..och jag är inte rädd för att vara rökfri längre :)
Arbetsträningen som sjuksköterska är nåt jag bara måste ta tag i..och så länge jag har testat får det gå hur som..men jag vet att med min "nakenhet" och orädsla för att visa alla mina sidor så kanske rädslan för alla mina oövervinnliga krav som sjuksköterska släpper lite taget om mig...eller va tror ni?
Nu ska jag gå och få lite närhet och healing av min älskling..Hjärtat klappar lite extra för imorgon, ska på möte med sjuksköterskan jag ska få gå med :)
